Hoya linearis

I denna artikel tänkte jag berätta lite om hoyor med särpräglat utseende. Den som de flesta av oss kanske har stött på är Hoya linearis Wallich ex. D. Don - eller trollkvinnans hår. Den är relativt vanlig i handeln. Jag såg ett helt gäng på en lokal handelsträdgård häromdagen…

H. linearis har avlånga, mycket smala blad. Bladen brukar ibland beskrivas som barrliknande eller som tändstickor. Denna hoya kan över huvud taget inte klättra utan växer hängandes från träd i sin naturliga miljö, med ursprung i Indien. Blommorna kommer i små, söta klasar och är till färgen vita. Jag tror att detta en är hoya som man antingen älskar eller hatar, eller som mig: älskar att hata.

Hoyor med avlånga och barrlika blad

Hoya retusa

En annan relativt vanlig hoya, med annorlunda utseende är den barrlika Hoya retusa Dalzell från södra Indien. Retusa har mycket smala blad, smalare än H. linearis, och sitter ansamlade så att de nästan liknar taggtråd. Vid varje nod växer det med andra ord flera blad, som tussar. Det ser väldigt originell ut mot "vanliga" hoyor, speciellt när den får nästan två centimeter vita blommor som sitter var för sig, eller två och två.

Hoya acicularis Green & Kloppenburg är ytterligare en hoya som har avlånga blad. På acicularis blir bladen omkring tio centimeter långa, och är mindre än en halv centimeter smala. Namnet betyder med rätt "nållik" (needle-like), men skulle även kunna användas som beskrivning på de underliga blommorna. De är bakåtrullade, små bollar som ser lite udda ut. Denna art är mycket lik Hoya teretifolia, fast teretifolia får ungefär 15 centimeter långa blad. Dessa kan rent av vara samma art, men det vet man inte än.

Hoyan som omsluter trädstammen

Den märkliga Hoya imbricata Decaisne har runda blad som växer, och håller fast sig, runt trädstammar. Bladen nästan omsluter värdväxten, som ett skyddande hölje. Den är svårodlad och kräver mycket hg luftfuktighet. När den blommar får den bollformade, ljusa blommor.

Vågade vågor 

Hoya kanyakumariana

Det finns fler hoyor med vågiga, vågade kanter på bladen. Hoya kanyakumariana Henry & Swaminathan är en småbladig hoya med vågiga bladkanter.

Ytterligare en småbladig med vågiga kanter på bladen är Hoya enduaensis Kiew. På denna ska blommorna hittills vara okända. En storväxande variant på vågiga kanter är till exempel Hoya imperialis var. Rauschii och en annan storbladig skönhet med vågiga bladkanter är Hoya erythrina Rintz. Erythrinan har dessutom underbara blommor. En mycket ovanlig art med lätt vågiga kanter är Hoya edenii King ex. Hook. Det är få samlare som har den, och den växer dessutom långsamt vilket gör den eftertraktad på hoyamarknaden.

Den nya "påskhoyan"

Ytterligare en annorlunda hoya är den orangeblommande Hoya spartioides (Bentham) Kloppenburg. Med ett namn som betyder kvastlik kan man förstå att denna hoya har ett särpräglat utseende. Kanske ska man kalla denna för påskhoyan, både för färgen på blommans skull och för namnets skull?

Stammen är ofta kal, då de sällsynta bladen lätt aborteras. Vill man se den lysorangea blomman så får man hålla sig vaken den natt, det är dags för blomning! Den är dessutom väldigt ovanlig i hoyasamlingar, och kan därför vara svår att få tag i.

Det var några hoyor med spännande bladverk. Dessa kan man absolut, enligt mig, odla enbart för sina läckra blad. Men sedan finns ju också blommorna… Vissa blommor sticker liksom ut från mängden - mer om dem i en annan artikel.

Av: JessicaL

• Personlig sida
• Kontakta

Datum för publicering

• 2007-05-25